14:09:18
Ner i det stora blå!
Ett tag sedan jag skrivit något nu! Vi har tillbringat 9 dagar på den underbara karibiska ön Utila i norra Honduras. Vägen dit från El tunco i El Salvador var lååååång. Vi var tvungna att åka igenom en bit av Guatemala för att sedan åka in i Honduras igen. Vilket betyder många stämplar i passet och en del tvivelaktiga skatter! Men timmar och åter timmar på bussar och i shuttlar är ju något man är väldigt van vid vid det här laget så inget större problem. Kuriosa är att den här rutten tog oss igenom den stad i världen med högst mordfrekvens, San Pedro Sula. Trevligt möte och dessutom klarade vi oss ifrån att bli framtida statistikunderlag. Väl framme i La Ceiba (staden där färjorna ut mot öarna går från) visade det sig att sista färjan för dagen gått och att vi behövde övernatta i staden. Till råga på allt ösregnande det och stora delar av gatorna var översvämmade med knädjupt vatten.
Dagen efter kom vid tillslut i väg med färjan efter vissa om och men om den verkligen skulle åka till följd av maskinfel. Men inga maskinfel är allvarliga nog om det finns några turister villiga att betala biljettpriset i Honduras tydligen!
Vad är då Utila för en slags ö? Jo det är ö som är känd för dykning och fest. Vad gjorde vi då? Jo vi prövade på båda!
Jag och Henke startade på måndagskvällen våran jakt på dykcertifikat genom den första kursen, Open Water. Jag har bara en sak att säga om dykning. Fan vad kul det är! Och fyra och en halv dag senare stod vi där som nykläckta dykare med breda leenden på läpparna. Kan verkligen rekommendera dykcentret parrots på utila. Väldigt proffsiga och man blev välkomnad in som en förlängning av den varma dykfamilj som fanns där. Särskilt stort tack till vår instruktör och divemaster Ron!
Dykningen (och även snorklingen) på ön var förstklassigt då norra klotets största/längsta barriärrev löper förbi öarna i norra Honduras. Många olika fiskar, koraller och marina däggdjur. Dock lyckades vi inte få syn på kungen i dessa vatten, valhajen. Vi var lite för tidiga för detta då säsongen för valhaj börjar om en månad ungefär.
Vi hade en egen lägenhet på ön som inhyste oss svenskar, danskarna som jag nämt förut och även en norrman. En väldigt skandinavisk touch på vardagen, på gott och ont!
Nu sitter jag här och skriver från Antigua i Guatemala, bildinlägg här ifrån kommer upp senare idag!