Jordenruntochenheldeltill.blogg.se

Har nu varit i Kambodja en vecka, och vilken jävla vecka. Otroligt häftigt land på många sätt och vis. Vi började några dagar i tidigare nämnda Sihanoukville (Ja, det blev en hel del party). För att sedan tillbringa några nätter på paradisön med stort K, Koh Russei, eller Bamboo Island om man nu vill benämna ön vid dess engelska namn. 

Koh Russei är en avstickare från verkligheten, ön har just nu två olika ställen att tillbringa natten på, ett på varsin sida av ön. El finns endast tillgängligt mellan 18 och 21 på kvällen i form av en självgående generator. Resterande tid av dygnet är man totalt avskuren från den moderna världens elände. Så otroligt skönt. 

Sedan att ungefär bara 20 personer (inkl. Invånarna) var kvar på HELA ön efter mörkrets inbrott gjorde inte saken värre. På dagarna kom ett fåtal båtar förbi med "dagsutflyktare", för oss även kända som "de satans turisterna" (nåja). 

Men det absolut bästa med ön var dess otroliga skönhet i form av paradisstränder (bästa jag upplevt), grönskande djungel och känslan av fullständig harmoni. Magiskt! 

Men sedan kommer det tragiska. Det är nämligen så att ön blivit uppköpt av ett gäng kineser och fransoser, så inom ett par månader kommer ön stängas ner för allmänheten. Boendena på ön att jämnas med marken för att ersättas med jättelika resortkomplex, och Koh Ru kommer aldrig mer att bli densamma igen. Den kommer att förlora allt det den betydde för mig och så många andra före mig. Den hade ngt unikt som jag aldrig upplevt förut och som jag har svårt att sätta ord på, förutom att den kändes väldigt äkta. 

Jag är sjukt glad att jag fick chansen att uppleva den ön.

En liten anekdot från ön är bland annat att vi skulle besöka en pir som låg ungefär 10 minuters promenad igenom djungeln från vårt boende, enligt vår värd. Det slutade med över 2 timmars klättrandes över kalksten och forcering genom tätt djungel innan vi lyckades hitta dit, väl värt mödan ska sägas. Men givetvis när vi skulle tillbaka hittade vi en stig som ledde hela vägen hem på 10 minuter. Men oss gjorde det inget då vi fått oss ett äventyr genom djungel som beboddes av både tarantellor, kobror och mycket annat. 

Tillbaka på fastlandet blev det bara en natt innan vi i morse satte oss på en buss som tog oss 12 timmar nordost till Kambodjas tredje största stad, Battambang. Där jag just nu kämpar med halvöppna ögon för att få ut detta inlägget. Imorgon blir det båt upp till Siem Reap. God natt!